Självkänsla
Vad man bygger sitt värde på
Självkänsla är känslan och förståelsen av vem man är. Vad man är värd, varför man är värd det, vad man ska göra med sitt liv och vad man egentligen mår bra av. Svaret ligger i vad man låter den vila på.
Inte samma sak som självförtroende
Självförtroende handlar om att tro på sin egen förmåga: att klara saker, att prestera, att lyckas. Självkänsla handlar om något annat, känslan av att vara värd något oavsett vad man just då klarar eller inte klarar. De två kan följas åt, men behöver inte göra det. Man kan prestera mycket och ändå känna sig otillräcklig inombords, särskilt om drivkraften egentligen är att bli omtyckt eller inkluderad. Därför behöver självkänslan en egen grund, skild från prestationer och andras godkännande.
Det yttre
Utseende, prestationer, status och andras gillande i stunden är till sin natur föränderligt och ytligt. Det håller aldrig stilla. Bygger man sin självkänsla på sådant tvingas man ständigt kämpa för att bevara något som redan är på väg att förändras. Känslan av eget värde blir då flyktig och förvirrad, stark en dag och borta nästa, beroende på vad som just hänt eller vad någon just sagt.
Det inre
Det inre är av en annan natur. Sanning, att vara sannfärdig och uppriktig, medkänsla och kärlek förändras inte med ålder, väder eller framgång. De är beständiga. Att förhålla sig till dem, och känna en plikt att växa i dem, är att bygga sin självkänsla på något som håller. Ju mer man växer i dessa egenskaper, desto stabilare blir också känslan av eget värde, eftersom den då vilar på något som inte kan tas ifrån en.
Bekräftelse
Vi är sociala varelser och beror av varandra för att känna oss sedda. Men vad vi bekräftar hos varandra spelar en avgörande roll för vilken typ av självkänsla som växer. Bekräftas man för det yttre, till exempel för att vara vacker, lär man sig att värdet ligger där, och man tvingas fortsätta anstränga sig för att bevara just det för att behålla sitt värde.
Bekräftas man istället för sina inre egenskaper, för värme, ärlighet eller för att man handlat med kärlek, stärks i stället den inre självkänslan, den som redan är beständig. Det är lätt att gång på gång bekräfta det som syns direkt hos någon man älskar, och glömma att lika ofta bekräfta det som inte syns. Men det är just de inre egenskaperna som är det verkligt ovärderliga, hos alla människor. Att öva sig i att se och bekräfta varandras inre egenskaper, inte bara det yttre, kräver att man själv omprövar vad man värderar i livet.
Fördjupning
Karaktären
Omvärlden känner oss egentligen bara genom våra handlingar. Det är därför karaktären, hur man beter sig om och om igen, oavsett situation, väger så tungt. Att bete sig med sanning och kärlek mot alla, utan undantag, bygger en stark karaktär. Att variera sitt beteende beroende på vem man är med, snäll här, taktisk där, bygger däremot en svagare karaktär, även om det i stunden kan kännas som en smidig lösning. En person med en stabil inre självkänsla behöver inte anpassa sin personlighet efter sällskapet. Hen känner sig värdefull nog att vara den man är, oavsett vem man pratar med. På så sätt hänger karaktären och självkänslan ihop: det som stärker den ena stärker även den andra, och det som försvagar den ena försvagar även den andra.
Plikt, inte prestation
Om självkänsla också handlar om vad man ska göra med sitt liv, så ligger svaret här: uppgiften är att växa i sanning, medkänsla och kärlek. Det är inte något som sker av sig själv, och det sker sällan snabbt. Det hjälper att se det som en plikt man ger sig själv, snarare än ett mål man ska prestera sig fram till. En plikt styrs inte av tillfälliga begär, men den gör en inte passiv heller. Den är ett åtagande man håller vid, dag efter dag, oavsett hur man för stunden känner för det. Precis som karaktären byggs den inre självkänslan upp av upprepning, inte av enstaka insikter.
Samma grundtanke som återkommer på resten av den här sajten gäller även här: den yttre världen, och känslan av eget värde, formas med tiden av det inre. Att arbeta med det inre är därför inte en genväg bort från livet, utan vägen rakt igenom det.
När självförtroendet är högt och självkänslan låg
Kombinationen högt självförtroende och låg självkänsla är vanlig och lurig. Den ger en människa som får väldigt mycket gjort, med målet att bli omtyckt och inkluderad. Då blir umgänget avgörande, och man anpassar sin karaktär efter det. Det jag kallade att vara bra på att anpassa mig var egentligen att sälja mig själv. En person med hög självkänsla ändrar inte personlighet efter sällskapet, utan är värd nog att prata med vem som helst på samma sätt.
Prestationsångest hör hit. Allt som ska presteras väcker den, och den har med självkänslan att göra, inte med förmågan. Jag har högt självförtroende över vad jag klarar, men inte inför andra, och det är en social gräns, inte en verklig. Det som behöver läras in är att det är okej att göra fel, att misslyckas och att prestera sämre än man kan. Kärlek lindrar det, den egna och andras.
Det som till slut rättade till min självkänsla var inte fler prestationer, utan förståelsen av två saker: sanning och kärlek. När jag förstod dem på riktigt försvann känslan av att vara utan värde, och kvar blev samma värde som de två har. Värdet ligger i förståelsen, och i plikten att odla den och dela ut kärleken. Karaktären är det enda som på riktigt stärker eller försvagar självkänslan.
Vanliga frågor
Vanliga frågor om självkänsla
Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?
Självförtroende är tron på att klara saker. Självkänsla är känslan av att vara värd något oavsett vad man klarar. De kan följas åt men behöver inte göra det. Man kan prestera mycket och ändå känna sig otillräcklig.
Hur får man bättre självkänsla?
Så som jag förstått det inte genom fler prestationer, utan genom att bygga värdet på det inre; sanning, medkänsla och kärlek, som inte förändras med ålder, väder eller framgång. Det sker genom upprepning, inte genom enstaka insikter.
Varför har jag högt självförtroende men låg självkänsla?
Kombinationen är vanlig. Den ger en människa som får mycket gjort för att bli omtyckt och inkluderad, och som anpassar sig efter sällskapet. Jag kallade det att vara bra på att anpassa mig. Det var egentligen att sälja mig själv.
Hur hänger karaktär och självkänsla ihop?
Det som stärker den ena stärker den andra. Samma beteende mot alla, med sanning och kärlek, bygger både karaktär och självkänsla. Att variera sig efter sällskap försvagar båda.
Vad har prestationsångest med självkänsla att göra?
Nästan allt. Den har med självkänslan att göra, inte med förmågan. Det som behöver läras in är att det är okej att göra fel och prestera sämre än man kan. Kärlek lindrar det, den egna och andras.
Har du tankar om det här: hej@bauder.se